Att bara få vara liten
Har fortfarande inte klivit upp ur sängen. Känner mig ganska sliten och trött.
Pratade lite med Marie i morse, tack för att du finns. Vet inte alltid vad jag skulle göra utan dig. Det är skönt att veta att om jag bryter i hop så finns du alltid där. Jag hoppas verkligen att du vet att jag alltid finns för dig med gumman! Jag skulle göra precis vad som helst för din skull !
Sen pratade jag lite med Miss M i telefon med, :) fast det blev inte riktigt lika djupt utan mer flum! Haha, du är härlig Mathilda! Vi kanske ska busa lite i kväll hon jag och Mr N så det blir nog en kul kväll som vanligt, :)
Jag är jätte sugen på att åka pulka, och göra sådana saker som man gjorde när man va liten.
Jag vill vara liten igen, alltså jag är ju liten på längden , men jag menar så liten så att mamma kan vifta bort alla problem. Tänk vad skönt det va när man va liten då livet gick ut på att man skulle vara snäll så att man fick lördagsgodis, nu kan man egentligen göra vad man vill och man får ändå lördagsgodis.
Allt förändras, det gör det verkligen. Oavsett om man står kvar på samma ställe eller inte så förändras verkligen allt. Jag kommer i alla fall aldrig glömma hur det var när man va liten, alla gåner jag lekte med Jessi och våra dockor, allt var så himmla lätt då, och nu är allt bara så komplicerat. Jag vet inte ens om jag bor kvar i sverige om 1,5 år och det skrämmer mig verkligen skit mycket! Att bara måsta lämna allt för en dröm man har. MEN jag ska kämpa för min dröm, jag kämpar redan och jag kommer att kämpa tills det inte finns något mer att kämpa för ! JAG SKA LYCKAS!
Lite konstigt inlägg, men jag är lite konstig i dag jag med, :)
Juste läste lite dikter för Miss M i telefon, den här är min absoluta favvo dikt!
" Kanske är det den där sprickan mellan dig och mig som gör kinderna blöta ibland på natten.
För när du sa hursomhelst hejdå och gick iväg då sprack allt.
Kanske om vi fyller sprickan med några undangömda känslor, så skulle hålet inte bli så djupt och tystnad skulle inte vara något farligt,
Men jag vet,du är rädd för känslor. Och jag vill inte pressa dig för då kanske du går igen och jag lever på din närhet jag antar att vi båda två måste våga oss fram till kanten, och kika ner.
Ja, svindel är obehagligt men inget är läskigare än sprickan mellan oss "
Pratade lite med Marie i morse, tack för att du finns. Vet inte alltid vad jag skulle göra utan dig. Det är skönt att veta att om jag bryter i hop så finns du alltid där. Jag hoppas verkligen att du vet att jag alltid finns för dig med gumman! Jag skulle göra precis vad som helst för din skull !
Sen pratade jag lite med Miss M i telefon med, :) fast det blev inte riktigt lika djupt utan mer flum! Haha, du är härlig Mathilda! Vi kanske ska busa lite i kväll hon jag och Mr N så det blir nog en kul kväll som vanligt, :)
Jag är jätte sugen på att åka pulka, och göra sådana saker som man gjorde när man va liten.
Jag vill vara liten igen, alltså jag är ju liten på längden , men jag menar så liten så att mamma kan vifta bort alla problem. Tänk vad skönt det va när man va liten då livet gick ut på att man skulle vara snäll så att man fick lördagsgodis, nu kan man egentligen göra vad man vill och man får ändå lördagsgodis.
Allt förändras, det gör det verkligen. Oavsett om man står kvar på samma ställe eller inte så förändras verkligen allt. Jag kommer i alla fall aldrig glömma hur det var när man va liten, alla gåner jag lekte med Jessi och våra dockor, allt var så himmla lätt då, och nu är allt bara så komplicerat. Jag vet inte ens om jag bor kvar i sverige om 1,5 år och det skrämmer mig verkligen skit mycket! Att bara måsta lämna allt för en dröm man har. MEN jag ska kämpa för min dröm, jag kämpar redan och jag kommer att kämpa tills det inte finns något mer att kämpa för ! JAG SKA LYCKAS!
Lite konstigt inlägg, men jag är lite konstig i dag jag med, :)
Juste läste lite dikter för Miss M i telefon, den här är min absoluta favvo dikt!
" Kanske är det den där sprickan mellan dig och mig som gör kinderna blöta ibland på natten.
För när du sa hursomhelst hejdå och gick iväg då sprack allt.
Kanske om vi fyller sprickan med några undangömda känslor, så skulle hålet inte bli så djupt och tystnad skulle inte vara något farligt,
Men jag vet,du är rädd för känslor. Och jag vill inte pressa dig för då kanske du går igen och jag lever på din närhet jag antar att vi båda två måste våga oss fram till kanten, och kika ner.
Ja, svindel är obehagligt men inget är läskigare än sprickan mellan oss "
Kommentarer
Trackback
