Att bära sin bror,.
Satt och bläddrade igenom mina dokument på datorn och hittade den här texten som jag skrev för väldigt länge sedan. Den är skriven 5:e maj, 2007 ungefär halv 4 på natten. Men jag redigerade den lite idag eftersom att stavningen inte var den bästa.
Vad Har du gjort för att förtjäna det här?
Är det meningen att det är vi som ska bli prövade för att se hur mycket vi egentligen klarar av?
Jag vet att det finns en mening med allt, även det här. Jag kan bara inte lista ut vad den meningen är.
Jag minns, och jag kommer alltid minnas den första gången som jag fick träffa dig efter att du hade vaknat upp och kommit ur respiratorn. Jag minns hur du grät, när du svarade på sköterskans fråga om vem det var som stod framför dig. Du svarade lillasyster, och du svarade rätt.
Jag vet att du inte minns det här för att du var för påverkad av smärtstillande medel. Men jag glömmer aldrig, för mig betyder det där lilla ögonblicket när du svarade rätt, att det var din lillasyster som stod framför dig, hela min värld.
Ögonblicket då du tar mig i handen och säger att det där är Emma, då du kramar om mig och hela världen står still i några sekunder. Du är rödgråten, jag lika så, det är för första gången som jag inser vad det är som har hänt.
För mig betyder de här tio minuterna allt, för mig betyder familjen allt. Jag vet att det kom någonting bra ur det där slaget, vi står enade i det och vi är tillsammans, så som en familj ska vara.
Det där slaget förstörde så mkt. Jag vet nu att allt kan rasa på en sekund, ja, jag vet det för att jag har sett det.
Det här är en erfarenhet, och även om det tar lång tid att resa sig efter att man har fallit så hårt så vet jag att allt kommer att ordna sig till slut, så länge vi har varandra.
29/10 - 2006, 01.15
Allting kommer att ordna sig och bli bra igen.
Allting kommer att ordna sig och bli bra igen.
Kommentarer
Trackback
