2010

Ja, då var det återigen ett nytt år. Till skillnad från alla andra, så tänker jag inte säga att jag tar nya tag. För det kommer jag inte göra. Ingenting förändrades för mig förutom att det vid 12-slaget ändrades på min display på mobilen från 31-dec-2009 till 1-jan-2010. 

Det förra året var ett innehållsrikt år där jag lärde mig fruktansvärt mycket om mig själv. Jag växte och mognade på ett sätt jag faktiskt inte trodde att jag kunde göra. Jag gick igenom väldigt mycket som jag har tyckt varit jobbigt. Jag har pendlat mellan att vara ledsen och glad många gånger. Men nu står jag här, ett år äldre, och inser  hur mycket erfarenhet 2009 har gett mig. Människorna jag mötte på vägen, alla roliga stunder, men även alla jobbiga stunder. Jag är en annan människa den 1:a januari 2010 än vad jag var den 1:a januari 2009.
Jag är en rikare människa, en mer intelektuell människa. Jag har lärt mig att vara ärlig mot mig själv och ärlig mot andra människor. Jag umgås enbart med människor som jag vill vara med och som jag tycker berikar mig med någonting. Viktigast av allt: jag bryr mig inte längre om vad andra tycker och jag sätter mig själv först, det har inte alltid varit självklart för mig. 

Jag gjorde många val 2009, fick ta många konsekvenser, men jag ångrar ingenting.

Numera vet jag precis vad jag vill göra med mitt liv, vad jag vill göra och vem jag vill ha vid min sida. Jag känner mig så otroligt säker. Jag vet bara och allt känns rätt. Alla bitar har fallit på plats. 
  
Jag jobbade stenhårt 2009 för vad jag vill, många gånger var det blod, svett och tårar, många gånger var det roligt. Jag gjorde mitt bästa och mer kan man inte göra.  

Jag vet vem jag vill ha brevid mig när mina drömmar går i uppfyllelse. Jag vet vems drömmar jag vill stå brevid och se uppfyllas. Jag vet, på grund av 2009, och på grund av allt du har gett mig och allt du gör för mig.  

2009 gjorde mig stark.

2010 kommer att vara förändringens år. Jag kommer att ta studenten, åka flak, skrika att jag är bäst, ha ett underbart sista sommarlov då jag hoppas att vi åker till Kuba. Jag kommer förhoppningsvis att komma in på läkarlinjen och i så fall så flyttar jag hemifrån och blir stor.
Men man vet som sagt inte, så mycket kan förändras på väldigt kort tid. Jag får helt enkelt se vad 2010 tar mig! 




Du får mig att le varenda dag.



  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0