It's the soul afraid of dying, who never learns to live,.
Vi i min familj är långt ifrån en vanlig familj. I natt klockan 03.00 ringer min telfon.
- Vart är du någonstans?
- Jag ligger i sängen och sover. Vad vill du?
- Är du hemma? Jag tyckte precis att det var någon som gick ut.
- Ja, jag är hemma. Jag ligger i sängen säger jag ju.
- Jag kommer upp.
Det var alltså min mamma som ringde från nedervåningen för att fråga mig om jag har gått hemmifrån. Mamma kommer upp och går in på Gustavs rum.
- Var det du som gick ut alldeles nyss?
- Nej, det var pappa. Han skulle gå till bilen tror jag.
Mamma ringer till pappa:
- Vart fan är du?
- Mitt snus tog slut så jag har åkt till GDG.
- Klockan 3 på natten?
- Ja, men snuset var ju slut säger jag ju!
Jag låg i alla fall och skrattade och sen kunde jag inte somna om.
Hur som haver, nu ska jag gå upp och göra mig i ordning inför denna stora dag! :)
