Mami, te quiero,.

Jag börjar bli en stammis på akuten. Andra gången på en vecka. I går var det mammas tur. Hon mår bra men dom ville inte släppa hem henne även fast hon inte ens ville komma upp. Dom håller på att utreda en misstänkt blödning. Dom gick igenom hjärnan i går och det visade ingenting. Vilket var otroligt skönt för att vi orkar inte med en till hjärnskadad i familjen Persson Karlsson.

Mamma hade samma sjuksköterska som T en stund. Hon frågade mig om jag hade varit där tidigare, så nu är man igenkänd där uppe även fast jag aldrig har kommit dit för min egen skull.  Haha!


Jag blev i alla fall otroligt glad för ett telefon-samtal jag fick när vi var uppe på akuten, och för en låt jag fick spelad för mig senare på kvällen. :)


Mamma, jag älskar dig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0