Emma

Vissa dagar känns allt bara som ett enda stort svart hål som drar mig sakta men säkert nedåt. Andra dagar känns det som att livet leker. Det är jobbigt att dras mellan bra och dåligt hela tiden.

Just idag känner jag mig stark. Jag känner mig oövervinnerlig. Jag kan inte längre räkna på mina fingrar alla negativa händelser som har hänt mig de senaste åren och fortfarande gör. MEN jag har klarat allt. Jag har fått skit, tagit emot skit och tillslut alltid rest mig. Tusen gånger starkare än vad jag var innan. Just i dag är en sådan dag när jag känner att hur mycket skit som än kastas på mig så kommer jag alltid att stå rak i ryggen och ha min stolthet kvar. För hur jobbigt än allt har varit, och är, så har jag alltid stått upp för mig själv. Jag har gjort de val jag har tyckt varit bäst för mig. Val som jag kan stå för.

Att ständigt leva med att sakna, är också jobbigt. Jag saknar dig farmor så att mitt hjärta går sönder. Men när jag går sönder, då har jag alltid personer som plockar upp mig och pusslar ihop mig igen. Och just idag är jag inte sönder. Idag är jag hel.

Jag har bestämt mig, och det här är ytterligare ett val jag gör i MITT liv. Vi står som en mur tillsammans, en mur som ingen, och ingenting kan besegra. En mur som är så stark att vilken skit som än kastas mot den så kommer den här muren aldrig att ge vika. Vi är den muren, så länge vi håller ihop.